SAMVERKA – NÄTVERKA – KOMPETENS – GÖRA SKILLNAD – TA PLATS – GODA FÖREBILDER!

Nu lyfter vi Skolbiblioteken! – reflektioner från en konferensdag 19/6, Alvesta Folkets Hus

En konferensdag i Alvesta med runt 150 förväntansfulla bibliotekarier, pedagoger, assistenter, rektorer med flera, från fem län, alla med anknytning till – SKOLBIBLIOTEKET. En dag med inledande presentation av Skolbibliotekarielyftets kartläggning av efterfrågad kompetens i skolbiblioteket och utblickar mot kommande kompetensutbildning för skolbibliotekspersonal samt ett antal inspirerande föredragshållare. Här några reflektioner.

Vad visar kartläggningen?

Synen på viktiga kompetensområden förhåller sig förhållandevis lika mellan skolbibliotekspersonal och rektorer i undersökningen. De två områdena som framträder i såväl vad som anses om kompetens i ett skolbibliotek som vad som behövs i utbildning är -INFORMATIONSKOMPETENS och LITTERATUR OCH LÄSNING.

När behöver ELEVERNA sin skolbibliotekarie? Ca 300 elever har svarat på enkäten och bland kommentarerna framträder följande ord tydligast: BEHÖVER – BÖCKER – HITTA – HJÄLPA – KUNNA. En skolbibliotekarie ska förutom allt det där med allmänbildning, ämneskunskap, digital- och informationskompetens, kunna bemöta eleverna och finnas där när behov uppstår.

Kb:s senaste STATISTIK om hur det ser ut på skolbiblioteksfronten i landet var uppe vid ett flertal tillfällen under dagen. Hälften av eleverna saknar bemannat skolbibliotek, var 6:e elev saknar helt skolbibliotek, 8 % har heltidsanställd personal o s v. Inte heller medelvärdet vad gäller personaltimmar i något av våra fem län når upp till 20 timmar/vecka, informerade Inga Andersson, Skolbibliotekarielyftets projektledare, om (tror Östergötland låg bäst till med 17). Vad spelar då en skolbibliotekslag för roll?

 

Ny lag – nytt perspektiv, vikten av att ”kunna sin skola”

Genom den nya SKOLLAGEN har frågan om skolbiblioteken skjutits över till skolan. I takt med att lagen börjar efterlevas är det rimligt att anta att skolan kommer att efterfråga ett närmare samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, menade bland annat Madeleine Hjort, Nationella skolbiblioteksgruppen. Madeleine talade även om vikten av skolbibliotek som kan ge eleven den likvärdiga tillgången till kunskap, en form av social rättvisa. Biblioteket når ALLA elever inom ALLA kunskapsområden!

Både Göran Brolund, lärare vid Fyrisskolan i Uppsala och skolbibliotekarierna vid Bokelundsskolan i Växjö, Eric Haraldsson och Rebecca Borg talade om vikten att ”KUNNA” SIN SKOLA. Skolbibliotekarien, liksom läraren, jobbar i skolan, därför det självklart att ha god kännedom och kunskap om och utgå ifrån de STYRDOKUMENT som styr verksamheten.

 

Samverka och nätverka

Samtliga föreläsare pekade på vikten av SAMVERKAN mellan lärare och skolbibliotekspersonal. Skolbibliotekspersonalen måste ha en integrerad del i skolans arbete, liksom också den viktiga pedagogiska rollen i mötet med eleven. Fånga upp någon av de lärare som verkar ha ett ”öppet sinne” för ett samarbete. Ha god framförhållning. PLANERA gemensamt med läraren. All utbildning i informationssökning för eleven inom ett planerat tema.

NÄTVERKA med andra! Finns inget nätverk som Skolbiblioteksforum i Växjö kommun – skaffa ett Twitterkonto och ”twittra” med kollegor i andra delar av landet.

 

En rektor och en skolbibliotekarie kan göra skillnad

Vore alla rektorer som Edward Jensinger, vid Pauli gymnasium i Malmö, så skulle det kanske inte behövas några diskussioner om skolbibliotekets roll i skolan. Där är biblioteket – eller mediateket – ett självklart nav i skolan och används t ex gentemot media som vägen in för positiva nyheter och bibliotekariens profil har lyfts fram.

Visst, en rektor KAN GÖRA SKILLNAD och kunna stötta och lyfta en personalgrupp, men det är även upp till skolbibliotekspersonalen att våga kliva fram och visa vad skolbiblioteket kan tillföra skolan. TA PLATS i lärarrummet. Gå ur ”the comfort zone”!

Så kan vi väl här avsluta med Madeleine Hjorts påpekande av vikten av att visa på goda exempel. Det finns många bra skolbibliotek och duktig skolbibliotekspersonal – lyft fram dem, och ha dem som GODA FÖREBILDER!

Hoppas många fick med sig inspiration och många goda tankar hem till sitt eget skolbibliotek!

 

/Therese och Anna (Länsbibliotek Sydost resp. Länsbibliotek Jönköping)

Men vad visade de där webbenkäterna egentligen…?

Analysen av webbenkäterna är i princip klar och utfrån den har vi börjat processa fram ett utbildningsinnehåll till Skolbibliotekarielyftets utbildningsmoduler. Som jag tidigare har nämnt är det 181 skolbibliotekspersonal samt 108 rektorer som har tagit sig tid att svara på enkäten. Dessutom har ca 300 elever via en mycket enkel enkät gett sina synpunkter på vilken slags hjälp och handledning de vill se i skolbiblioteket. Myndigheter och organisationer från området skola och funktionshinder har också haft möjlighet att tycka till.

Vilka har svarat?
Av de 181 av skolbibliotekspersonal som har svarat på enkäten utgörs 26 % av gymnasiebibliotekarier, 40 % av grundskolebibliotekarier, 1 % av bibliotekspedagoger, 5 % av lärarbibliotekarier samt 13 % av biblioteksassistenter. Strax över hälften kommer från Östergötland och Kalmar län (26 % respektive 27 %) medan skolbibliotekspersonal i Kronoberg, Blekinge och Jönköping utgör 22 %, 12 % samt 14 %. Skolbibliotekspersonalen i de fem länen är en grupp med lång erfarenhet inom skolbiblioteksverksamhet – totalt 72 stycken (ca 40 %) har arbetat mer än tio år inom branschen.

När det gäller rektorsgruppen fördelar de sig ungefär likadant; grundskolerektorerna är i klar majoritet med 71 %. Högst representation per län har Östergötland och Kalmar län (33 % vardera) medan Kronoberg, Blekinge och Jönköping utgör lite mindre del (19 %, 12 % samt 5 %).

Hur har man svarat?
Vid en första anblick är det egentligen inte så mycket som skiljer skolbibliotekspersonal från rektorer när det gäller syn på kompetens som behöver finnas i skolbiblioteket för att det ska fungera som pedagogisk resurs. Överlag har man rankat dem högt; medelvärdet för de olika kompetensområdena ligger generellt strax över 5 eller strax under. Så här rankar skolbibliotekspersonal samt rektorer de tre viktigaste komptenserna (medelvärdet står inom parantes):

Skolbibliotekspersonal                                       Rektorer
Informationskompetens (5, 57)                        Informationskompetens (5, 44)
Litteratur och läsning i skolan (5, 43)               Litteratur och läsning i skolan (5, 33)
Att driva och utveckla skolbiblioteks-               Skolans styrdokument (5, 18)
verksamhet ( 5, 25)

Fortsättning följer!

/Inga

Analys, analys, analys

är vad jag ägnar dagarna åt för tillfället. 181 webbenkäter från skolbibliotekspersonal samt 108 enkäter från rektorer i 5 län ska gås igenom och analyseras. Sedan tillkommer webbenkäter från elever och myndigheter och organisationer som Skolverket, Nationellt centrum för svenska som andraspråk, handikapporganisationer samt Skoldatatek. Små glimtar av vad webbenkäterna visar på kommer ni att få här på bloggen men den stora presentationen kommer att ske på konferensen i Alvesta den 18 juni. I samband med det kommer underlaget också att publiceras i en skriftlig rapport.

Dik:s fjärde punkt

Medan jag jämför hur bibliotekspersonal sinsemellan samt rektorer ser på vilken slags kompetens som bör finnas i ett skolbibliotek ägnar vi några rader åt Dik:s fjärde punkt kring vilken kompetens som bör leda ett skolbibliotek:

”Kännedom om hjälpmedel för elever med särskilda behov, såsom DAISY-talböcker, talsyntes med mera”

Tillgänglighet med andra ord. Kompetens om vad ”tillgänglighet för alla elever” innebär i skolbiblioteket en grundsten i verksamheten och en förutsättning för att kunna möta varje barn och ungdom utifrån var och ens behov och förutsättningar.

/Inga

By the way…

så har ni ytterligare några dagar på er att svara  på webbenkäten kring kompetens i skolbiblioteket och kompetensutvecklingsbehov. Sista svarsdatum är den 27 april och sedan börjar vårt analysarbete! Spännande!

/Inga

Kompetensen är kärnan i definitionen – fortsättning….

Medan skolbibliotekspersonal och rektorer i fem län svarar på den utskickade webbenkäten kring behov av kompetens i skolbiblioteket fortsätter vi att titta närmare på DIK:s definitioner av den kompetens som bör leda ett skolbibliotek. Den andra punkten i skriften ”Vad är ett skolbibliotek” låter som följer:

”Förmåga att hantera grupper och enskilda i deras lärprocesser – kommunikation och förhållningssätt”

Denna punkt handlar om bibliotekariens pedagogiska plattform och beroende på var och när man har gått sin utbildning kan man som bibliotekarie känna att det svajar när det gäller just detta. Dels handlar det om att hitta en gemensam pedagogisk grund tillsammans med skolans lärare att utgå ifrån i den dagliga samverkan kring elevernas lärande. Dels handlar det om att ha ett pedagogiskt skelett i det man gör och veta vad, varför, hur och för vem något ska läras ut.

Hur bör en kompetensutveckling i pedagogik se ut? Är det teorier vi behöver? Insikter kring lärprocesser och olika lärstilar? Praktiska och konkreta metoder kring hur man ska bära sig åt i det dagliga arbetet?

/Inga

Inte fått någon webbenkät?

Igår, måndagen den 16/4, distribuerades webbenkäterna till skolbibliotekspersonal samt rektorer i de fem län som deltar i projektet. Har du inte fått någon enkät fast du tycker att du borde få en? Har du fått en fast du tycker att du inte borde få någon? Hör av dig till mig i så fall!

Sista datum för att svara på enkäten är den 27/4.

/Inga

Kartläggning via webbenkäter

Måndagen den 16 april kommer webbenkäter skickas ut till skolbibliotekspersonal samt rektorer i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län. Syftet är att försöka fånga in vilka kompetenser bibliotekspersonal samt rektorer anser vara viktiga för att på bästa sätt delta med sin bibliotekariekompetens i skolans utveckling mot nya lärande- och arbetsformer. Vi hoppas på en hög svarsfrekvens! Analyserna av enkäterna kommer att utgöra underlag för de kommande utbildningsinsatserna. För att veta vilka behov av kompetensutveckling som finns är det därför betydelsefullt att underlaget blir så stort som möjligt. Senast den 27 april vill vi ha ditt enkätsvar.

/Inga

P.S.
Jag antar att ni inte har missat att KB idag har publicerat preliminära resultat från den pågående Skolbiblioteksstatistiken (http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2012/Manga-skolelever-saknar-tillgang-till-skolbibliotek/). Det är beklagligt att svarsfrekvensen är så låg – vågar vi hoppas på bättre svarsfrekvens på Skolbibliotekarielyftets enkäter om kompetensutveckling?