SAMVERKA – NÄTVERKA – KOMPETENS – GÖRA SKILLNAD – TA PLATS – GODA FÖREBILDER!

Nu lyfter vi Skolbiblioteken! – reflektioner från en konferensdag 19/6, Alvesta Folkets Hus

En konferensdag i Alvesta med runt 150 förväntansfulla bibliotekarier, pedagoger, assistenter, rektorer med flera, från fem län, alla med anknytning till – SKOLBIBLIOTEKET. En dag med inledande presentation av Skolbibliotekarielyftets kartläggning av efterfrågad kompetens i skolbiblioteket och utblickar mot kommande kompetensutbildning för skolbibliotekspersonal samt ett antal inspirerande föredragshållare. Här några reflektioner.

Vad visar kartläggningen?

Synen på viktiga kompetensområden förhåller sig förhållandevis lika mellan skolbibliotekspersonal och rektorer i undersökningen. De två områdena som framträder i såväl vad som anses om kompetens i ett skolbibliotek som vad som behövs i utbildning är -INFORMATIONSKOMPETENS och LITTERATUR OCH LÄSNING.

När behöver ELEVERNA sin skolbibliotekarie? Ca 300 elever har svarat på enkäten och bland kommentarerna framträder följande ord tydligast: BEHÖVER – BÖCKER – HITTA – HJÄLPA – KUNNA. En skolbibliotekarie ska förutom allt det där med allmänbildning, ämneskunskap, digital- och informationskompetens, kunna bemöta eleverna och finnas där när behov uppstår.

Kb:s senaste STATISTIK om hur det ser ut på skolbiblioteksfronten i landet var uppe vid ett flertal tillfällen under dagen. Hälften av eleverna saknar bemannat skolbibliotek, var 6:e elev saknar helt skolbibliotek, 8 % har heltidsanställd personal o s v. Inte heller medelvärdet vad gäller personaltimmar i något av våra fem län når upp till 20 timmar/vecka, informerade Inga Andersson, Skolbibliotekarielyftets projektledare, om (tror Östergötland låg bäst till med 17). Vad spelar då en skolbibliotekslag för roll?

 

Ny lag – nytt perspektiv, vikten av att ”kunna sin skola”

Genom den nya SKOLLAGEN har frågan om skolbiblioteken skjutits över till skolan. I takt med att lagen börjar efterlevas är det rimligt att anta att skolan kommer att efterfråga ett närmare samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, menade bland annat Madeleine Hjort, Nationella skolbiblioteksgruppen. Madeleine talade även om vikten av skolbibliotek som kan ge eleven den likvärdiga tillgången till kunskap, en form av social rättvisa. Biblioteket når ALLA elever inom ALLA kunskapsområden!

Både Göran Brolund, lärare vid Fyrisskolan i Uppsala och skolbibliotekarierna vid Bokelundsskolan i Växjö, Eric Haraldsson och Rebecca Borg talade om vikten att ”KUNNA” SIN SKOLA. Skolbibliotekarien, liksom läraren, jobbar i skolan, därför det självklart att ha god kännedom och kunskap om och utgå ifrån de STYRDOKUMENT som styr verksamheten.

 

Samverka och nätverka

Samtliga föreläsare pekade på vikten av SAMVERKAN mellan lärare och skolbibliotekspersonal. Skolbibliotekspersonalen måste ha en integrerad del i skolans arbete, liksom också den viktiga pedagogiska rollen i mötet med eleven. Fånga upp någon av de lärare som verkar ha ett ”öppet sinne” för ett samarbete. Ha god framförhållning. PLANERA gemensamt med läraren. All utbildning i informationssökning för eleven inom ett planerat tema.

NÄTVERKA med andra! Finns inget nätverk som Skolbiblioteksforum i Växjö kommun – skaffa ett Twitterkonto och ”twittra” med kollegor i andra delar av landet.

 

En rektor och en skolbibliotekarie kan göra skillnad

Vore alla rektorer som Edward Jensinger, vid Pauli gymnasium i Malmö, så skulle det kanske inte behövas några diskussioner om skolbibliotekets roll i skolan. Där är biblioteket – eller mediateket – ett självklart nav i skolan och används t ex gentemot media som vägen in för positiva nyheter och bibliotekariens profil har lyfts fram.

Visst, en rektor KAN GÖRA SKILLNAD och kunna stötta och lyfta en personalgrupp, men det är även upp till skolbibliotekspersonalen att våga kliva fram och visa vad skolbiblioteket kan tillföra skolan. TA PLATS i lärarrummet. Gå ur ”the comfort zone”!

Så kan vi väl här avsluta med Madeleine Hjorts påpekande av vikten av att visa på goda exempel. Det finns många bra skolbibliotek och duktig skolbibliotekspersonal – lyft fram dem, och ha dem som GODA FÖREBILDER!

Hoppas många fick med sig inspiration och många goda tankar hem till sitt eget skolbibliotek!

 

/Therese och Anna (Länsbibliotek Sydost resp. Länsbibliotek Jönköping)

Annonser

Men vad visade de där webbenkäterna egentligen…?

Analysen av webbenkäterna är i princip klar och utfrån den har vi börjat processa fram ett utbildningsinnehåll till Skolbibliotekarielyftets utbildningsmoduler. Som jag tidigare har nämnt är det 181 skolbibliotekspersonal samt 108 rektorer som har tagit sig tid att svara på enkäten. Dessutom har ca 300 elever via en mycket enkel enkät gett sina synpunkter på vilken slags hjälp och handledning de vill se i skolbiblioteket. Myndigheter och organisationer från området skola och funktionshinder har också haft möjlighet att tycka till.

Vilka har svarat?
Av de 181 av skolbibliotekspersonal som har svarat på enkäten utgörs 26 % av gymnasiebibliotekarier, 40 % av grundskolebibliotekarier, 1 % av bibliotekspedagoger, 5 % av lärarbibliotekarier samt 13 % av biblioteksassistenter. Strax över hälften kommer från Östergötland och Kalmar län (26 % respektive 27 %) medan skolbibliotekspersonal i Kronoberg, Blekinge och Jönköping utgör 22 %, 12 % samt 14 %. Skolbibliotekspersonalen i de fem länen är en grupp med lång erfarenhet inom skolbiblioteksverksamhet – totalt 72 stycken (ca 40 %) har arbetat mer än tio år inom branschen.

När det gäller rektorsgruppen fördelar de sig ungefär likadant; grundskolerektorerna är i klar majoritet med 71 %. Högst representation per län har Östergötland och Kalmar län (33 % vardera) medan Kronoberg, Blekinge och Jönköping utgör lite mindre del (19 %, 12 % samt 5 %).

Hur har man svarat?
Vid en första anblick är det egentligen inte så mycket som skiljer skolbibliotekspersonal från rektorer när det gäller syn på kompetens som behöver finnas i skolbiblioteket för att det ska fungera som pedagogisk resurs. Överlag har man rankat dem högt; medelvärdet för de olika kompetensområdena ligger generellt strax över 5 eller strax under. Så här rankar skolbibliotekspersonal samt rektorer de tre viktigaste komptenserna (medelvärdet står inom parantes):

Skolbibliotekspersonal                                       Rektorer
Informationskompetens (5, 57)                        Informationskompetens (5, 44)
Litteratur och läsning i skolan (5, 43)               Litteratur och läsning i skolan (5, 33)
Att driva och utveckla skolbiblioteks-               Skolans styrdokument (5, 18)
verksamhet ( 5, 25)

Fortsättning följer!

/Inga

Den typiska bibliotekariekompetensen

Just nu befinner sig Skolbibliotekarielyftet i ett väldigt intensivt skede – även om ni inte märker ett dugg av det! Webbenkäter analyseras samtidigt som utbildningsinsatser planeras, både vad gäller moment i förhållande till varandra samt innehåll, upphandlingar förbereds och anmälningsunderlag arbetas fram. Fast innan jag kommer in på de bitarna ägnar vi några rader åt Dik:s femte och sista punkt kring de kompetenser som behövs i skolbiblioteket:

”förmåga att ha överblick över lärresurser samt organisera och göra information sökbar (etikettera, klassificera)”

Är det detta som är den riktigt specifika bibliotekariekompetensen? För mig framstår iallafall denna kompetens som tämligen intakt och oförändrad, oavsett om man var bibliotekarie på 1950-talet eller är det nu, oavsett om det handlar om analogt eller digitalt material.

Så. Nu har vi gått igenom de kompetenser Dik, i sitt informationsblad ”Vad är ett skolbibliotek, listar som viktiga i ett fungerande skolbibliotek. Framöver kommer jag att så smått börja redovisa vilka kompetenser skolbibliotekspersonal och rektorer rankat som viktiga i den webbenkät som totalt 289 personer svarat på.

/Inga

Skolbibliotekarielyftets konferens i Alvesta 18/6 2012 – program och anmälan

Nu lyfter vi Skolbiblioteken!

Välkommen till inspirationsdag kring grundskole- och gymnasiebibliotek
samt avspark för Skolbibliotekarielyftet!

 

Datum: 18/6 2012
Tid: 9.30-15.30
Plats: Alvesta Folkets Hus, Allbogatan 17, Alvesta
Målgrupp: Skolbliotekspersonal vid grund- och gymnasieskolor, folkbibliotekspersonal
med ansvar för skolbiblioteksverksamhet, rektorer, skolchefer samt andra intresserade
i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län.
Kostnad: 150 kr/person (fika och lunch ingår)

På programmet står:

”Vad kan väl en skolbibliotekarie?” – presentation av Skolbibliotekarielyftets kartläggning av efterfrågad kompetens i skolbiblioteket samt utblickar mot Skolbibliotekarielyftets fortsättning.

”Likvärdighet och social rättvisa – i grunden en fråga om kunskap och pedagogik. Ett kvalitativt skolbibliotek utgör en resurs för alla elever och
kunskapsområden!” Madeleine Hjort, ordförande i Nationella skolbiblioteksgruppen talar kring hur skolbibliotek kan göra skillnad och pekar på några strategiska frågor för framtiden.

välj ett av  två parallella seminarier:
”Tänk om det fanns någon som gjorde det? – om skolbiblioteket som verksamhet” Eric Haraldsson och Rebecca Borg, skolbibliotekarier vid Bokelundsskolan (åk F-6), Växjö, talar kring på vilket sätt skolbibliotekarien skiljer sig från bibliotekarien i allmänhet samt hur man som skolbibliotekarie på Bokelundsskolan arbetar för att stärka elevernas informationskompetens och läsutveckling.

”Skolbiblioteket – en pedagogisk resurs!” Göran Brolund, lärare i samhällsämnen vid Fyrisskolan i Uppsala, talar, utifrån sitt långa samarbete med amerikanska lärare, bibliotekarier och forskare, kring hur lärare och bibliotekarier på olika nivåer kan samarbeta för att göra gymnasieelever väl förberedda för högre studier och arbetsliv.

”Hur skapar man ett bra skolbibliotek?” Edward Jensinger, rektor Pauli gymnasium och styrelseledamot av CPI (Centrum för pedagogisk inspiration i Malmö), talar om hur man fick sitt skolbibliotek att bli en bärande del av Pauli gymnasiums pedagogiska arbete. Biblioteket fick priset ”Årets skolbibliotek” 2010.

Varmt välkomna!

 

Klicka på länken för att komma till program och anmälan:
http://www.rfkl.se/sv/konferenser/Nu-lyfter-vi-Skolbiblioteken/

/Inga

Glad Världsbokdag!

Glad Världsbokdag på er allihop! Förhoppningsvis har ni fullt upp med att ägna dagen åt berättelser i olika former! Och passar det därför inte extra bra att denna dag ta upp den tredje punkten i DIK:s definition av den kompetens som bör leda skolbiblioteket, nämligen:

”kännedom om läsprocesser och åldersanpassad skönlitteratur, och metoder för hur litteratur kan användas i undervisningen”

Ofta är det just arbetet med skönlitteratur och de läsfrämjande metoderna man tänker på när det handlar om bibliotekariekompetens. Det här med att kunna sätta rätt bok i rätt hand vid precis rätt tillfälle för att på så sätt lotsa in någon i skönlitteraturens värld – är det fortfarande en stor del av vår yrkesroll? Mot bakgrund av undersökningar som visar på en sjunkande läsförmåga är det naturligtvis av största vikt att vända trenden annars har vi snart ett samhälle där vi lider av informationsöverskott och sammanhangsbrist.

/Inga

Kompetensen är kärnan i definitionen – fortsättning….

Medan skolbibliotekspersonal och rektorer i fem län svarar på den utskickade webbenkäten kring behov av kompetens i skolbiblioteket fortsätter vi att titta närmare på DIK:s definitioner av den kompetens som bör leda ett skolbibliotek. Den andra punkten i skriften ”Vad är ett skolbibliotek” låter som följer:

”Förmåga att hantera grupper och enskilda i deras lärprocesser – kommunikation och förhållningssätt”

Denna punkt handlar om bibliotekariens pedagogiska plattform och beroende på var och när man har gått sin utbildning kan man som bibliotekarie känna att det svajar när det gäller just detta. Dels handlar det om att hitta en gemensam pedagogisk grund tillsammans med skolans lärare att utgå ifrån i den dagliga samverkan kring elevernas lärande. Dels handlar det om att ha ett pedagogiskt skelett i det man gör och veta vad, varför, hur och för vem något ska läras ut.

Hur bör en kompetensutveckling i pedagogik se ut? Är det teorier vi behöver? Insikter kring lärprocesser och olika lärstilar? Praktiska och konkreta metoder kring hur man ska bära sig åt i det dagliga arbetet?

/Inga

Kompetensen är kärnan i definitionen

Under några dagar har jag rest runt och träffat grundskole- och gymnasiebibliotekarier i bland annat Linköping, Jönköping och Kalmar. Skolbibliotekarielyftet och dess innehåll har presenterats men vi har också diskuterat definition av ”skolbibliotek” och definition av ”skolbibliotekariekompetens”. Yrkesrollen är stadd i förändring men fortfarande handlar det om att utgöra ett stöd för elevernas lärande och för lärarnas undervisning.

Dik:s definition av kompetens
I Dik:s häfte ”Vad är ett skolbibliotek”, talar man om att skolbiblioteket blir en lärandefunktion och lärandemiljö under ledning av kompetent personal och att det är kompetensen som är kärnan i definitionen. Man listar sedan fem kompetenser som man anser bör finnas hos den personal som leder skolbiblioteket. Den första lyder så här:

”Digital kompetens med fokus på informationsfärdigheter och  förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier, inklusive mobila tjänster och webbtjänster som lärandeverktyg”

Är detta en kompetens som stämmer överens med den verklighet vi arbetar i? Om vi dissikerar den – vilka delar består den av? Vad behöver vi kunna för att uppfylla den kompetensen? Och om vi inte har den nu – vilken typ av kompetensutveckling behöver vi? Skolbibliotekarielyftets kommande utbildningsinsatser ska fyllas med ett innehåll som svarar mot de behov och önskemål som finns. Tag därför tillfället i akt och framför dina synpunkter via den webbenkät som skickas ut den 16/4. Du kan också kommentera och lämna synpunkter direkt här på bloggen eller i ett mail till mig.

/Inga